Kampen om riket - Skånska korsfarare!

Alla känner idag till Jan Guillous fiktive korsriddare Arn Magnusson. I verkligheten känner vi inte till några svenska korsfarare, men däremot en hel del danska. Människor från hela Skandinavien for regelbundet på pilgrimsfärder och eftersom dessa ofta var adliga reste de säkerligen med ett väpnat följe. Gränsen mellan pilgrimsfärd och korstågsdeltagande är därför ganska tunn. Skåningar deltog i många korstågsexpeditioner och slogs mot "hedningar" från Balticum till Portugal. I regel kombinerade man värdsliga erövringståg med heligt krig.

Höjdpunkten i de skånska korstågsäventyren skildras i den underbara krönikan "Danernas färd till det Heliga Landet" från 1192. Den skildrar hur ett gäng danskar (däribland skåningar) for till Palestina för att kämpa mot Saladin, bara för att komma fram två veckor efter vapenvilan mellan Saladin och Rickard Lejonhjärta.

Föredraget baseras på boken "Kampen om riket" som utkom 2013.

Gösta Lundin YMCA

Gösta Lundin och Krigsfångehjälpen

1944 övertog svensken Gösta Lundin ansvaret som direktor för Krigsfångehjälpen i Tyskland. Denna i stort sett okända organisation bestod av en handfull svenska och schweiziska frivilliga som hjälpte upp mot 10 miljoner allierade krigsfångar. De hade en unik rörlighet inom Nazityskland. Som Direktor hade Gösta ständiga kontakter på högsta nivå. I slutet av kriget gjorde de avgörande insatser för de mycket utsatta krigsfångarna. Gösta själv lämnade Berlin den 16 april 1945 och upplevde krigsslutet i Lübeck. Denna bok är mitt försök att berätta deras historia.

Föredraget baseras på Gösta Lundins personliga arkiv som fanns bevarat i ett antal kartonger. Det var en härlig blandning av privata brev, officiella dokument, kvitton och bilder. Materialet visade sig vara mycket heltäckande med 12 000 dokument och runt 2000 bilder. Sakliga rapporter till YMCA:s ledning, officiella tillstånd från tyska myndigheter, brev till hustrun Dagmar samt brev till chefen och vännen Hugo Cedergren med ingående beskrivningar av det riskfyllda arbetet. I breven mellan Gösta och hans fru Dagmar tonas riskerna ner men de är desto känslosammare, många av dem skrivna i Svenska kyrkans skyddsrum under pågående bombningar i Berlin.

Föreläsningen baseras på boken "Krigsfångehjälpen - Gösta Lundin och YMCA i Andra världskrigets Tyskland" som utkom 2023.

Kampen om riket -
Historien om hur Skåne blev en del av den danska stormakten runt år 1100.

I Skeingesjön en bit utanför Osby kan man med lite möda ta sig ut till en märklig borg som i nästan tusen år legat på en ö i sjön. Murarna är fortfarande mäktiga och den åttakantiga formen visar på avancerad ingenjörskonst. Platsen är märkligt avlägsen för en borg. Ännu märkligare blir borgen om man tänker på hur trakten såg ut när den byggdes. Några andra profana stenbyggnader fanns överhuvudtaget inte på många mil.

Borgen har dessutom en märklig ”syster”. Under riksdagshuset Christiansborg i centrala Köpenhamn kan man besöka den borg som gav upphov till staden. Några trappor ner i de dunkla källarvalven återfinner man en borg som på många sätt påminner om borgen i Skeingesjön. Borgarna har av arkeologerna daterats till ungefär samma tid och byggherren i Köpenhamn var ingen mindre än ärkebiskopen Absalon. Kan det vara samma han som beordrat bygget i Skeingesjön? Men vad i hela världen skulle han med en borg långt upp i Göingebygden till? Var det genom byggandet av borgar och kyrkor som ödemarkerna inmutades av det danska riket?

Föresläsningen baseras på boken "Kampen om riket" som utkom 2013.

Sista Striden om Skåne

Varför lyckades Danmark inte återerövra Skåne efter det katastrofala svenska nederlaget vid Poltava 1709? Berodde det på skickligt svensk agerande? Dansk inkompetens? Annat?

De danska styrkorna som landsteg vid Råå (vid Helsingborg) 1709 var mycket dugliga soldater. De hade erfarenheter från slagfält på Irland, i Frankrike, Tyskland, Italien och till och med Transsylvanien. Detta berodde på att den danska staten finansierade sin här genom uthyrning till stormakterna. Mot detta ställdes det organisatoriska mästerverket Indelningsverket som lyckades få fram en ny, slagkraftig svensk armé bara några månader efter katastrofen vid Poltava.

Men de militära förklaringarna ger inte svaret. Ytterst berodde misslyckandet på den enväldige danske kungen Fredrik IV som efter landstigningen knappt svarade på sina generalers brev. Istället var han fullt upptagen med romantiska äventyr. Förklaringen till kungens märkliga beteende var en olycklig kärlekshistoria med den italienska adelsdamen Theresa Trenta som pågått i många år.

En viktig del i det danska misslyckandet var också det uteblivna stödet i Skåne. Man hade räknat med att skåningarna skulle understödja sina ”befriare”, men detta stöd uteblev nästan helt. Skåningarna hade redan blivit svenskar. Den framgångsrika försvenskningen av Skåne 1680-1709 är idag mycket intressant ur ett integrationsperspektiv. Det finns mycket få erövrade provinser som förblivit lojala med sina erövrare.

Föredraget baseras på boken "Sista striden om Skåne" som utkom 2018.

Mickel Pedersen Gyding - fröet till snapphanerörelsen

Mickel Pedersen Gyding dyker upp första gången i arkiven som en medelålders fogdeknekt i södra Småland i mitten av 1500-talet. Efter en präktig skandal var han tvungen han fly Sverige, jagad av först Gustav Vasa och sedan arvtagaren Erik XIV. Flykten ledde honom till tjänst hos den danske kung Fredrik. Karriären gick lysande och han blev en av dennes mest anlitade militärbefälhavare. Mickel belönades rikligt för sina insatser och ett av många gods som han fick var just Hemlinge Län. Man kan i Mickels organisation av göingebönderna se ursprunget till snapphanerörelsen som lever upp under det följande århundradet. Det är ingen slump att det är just i Göinge som motståndet mot svenskarna blir så välorganiserat. Två, tre generationer tidigare hade snapphanarnas förfäder organiserats militärt. Under snapphanekriget förde Osbys snapphanar t o m Mickels gamla fana.

Under de decennier som Mickel ansvarade för lokalförsvaret deltog flera tusen göingar i en välorganiserad försvarsorganisation som med Hemlinge som bas gjorde sitt yttersta för att skydda sin hembygd.

Under Mickels uppväxt slets Kalmarunionen upp och Gustav Vasa tog makten i Sverige. Svåra inbördeskrig blev följden, inte minst i Skåne. Under denna tid invaderades Skåne av tyska soldater från Lybeck och olika danska tronpretendenter slogs om makten. I Göinge valde man t o m en egen kung eftersom man inte ville erkänna någon av dem. I Småland avrundades denna oroliga tid av Dackeupproret, där Mickel rimligen deltog i pacificerandet av Småland.

Denna bakgrund är nödvändig för att förstå både Mickels liv och varför konflikten mellan Sverige och Danmark var så bitter under flera hundra år.

Föreläsningen baseras på boken "Kongens hövitsman - en biografi över Mickel Pedersen Gyding" som utkom 2009.