En vårdplan innebär att vi inventerar de stenkonstruktioner som finns och deras historiska bakgrund. Vi undersöker därefter deras status och ger råd om hur skador kan åtgärdas. Vi lyfter upp säkerhetsrisker som omedelbart behöver åtgärdas, delar som bör åtgärdas av antikvariska skäl men också när insatser inte bör, eller får, göras av olika skäl.
Vårdplanen kan ligga till grund för tillståndsansökning och upphandling av entreprenör, men för ”svårare” objekt, som tex ett gravkapell eller en damm, kan en mer detaljerad utredning göras.
Var tid har sin mur
Varje mur säger något om sin tid. Det går ofta enkelt att identifiera den ursprungliga kyrkogårdsmuren. Kyrkogårdarna omgavs tidigt med skyddande hägnad, dels för att avskilja den helgade marken från annan mark, dels av praktiska skäl. Det var inte ovanligt att t ex klockaren hade rätt att låta sina djur beta på kyrkogården. När tekniken gjorde det möjligt att hantera större stenar och bearbeta sten på olika sätt förändrades också murarna.
Det finns mycket spännande att hitta om man vet vad man ser. De flesta äldre kyrkogårdar har t ex en lösning för att kunna begrava ”självspillingar”. Ofta finns ett lågt parti mur, men ibland lade man till stigstenar, eller byggde en ”självspillingetrappa” för att kunna få över kistan. Det kan finnas gamla, igenlagda, öppningar i muren som visar på hur kyrkogården förändrats.
Datering
Det finns många ledtrådar till datering av en mur:
Vilket skydd har murar och andra konstruktioner?
Många stenkonstruktioner har ett skydd som fornlämningar men det finns flera andra skyddsparagrafer. I skogsmark gäller särskild lagstiftning liksom i jordbruksmark. På en kyrkogård kan även Kulturarvslagen, Plan- och Bygglagen och Begravningslagen behöva beaktas.